Rudolf med röda mulen

Jag är på ett mission idag. Imorgon är det nämligen lussefirande på dagis och min äldsta pojk har fått för sig att han ska vara en ren. Rudolf, mer exakt. Han har alltid varit pepparkaksgubbe och tomte i Luciatåget, men i år ska han vara Rudolf med den röda näsan säger han. Han ska nämligen också stå framför alla föräldrar och recitera en dikt, så han vill vara (ren och..) fin. Och eftersom jag antagligen är världens minst pyssliga mamma, och hellre slänger ett par jeans än att sy ihop det lilla hålet på knät, så ska jag därför försöka hitta en ren-kostym ute i affärerna.

Frågan är bara var man hittar en sådan. Kan tänkas att Buttricks har, men jag har minsta möjliga lust att fara in till stan för att köpa ett par horn. Men å andra sidan, så har jag ingenting av det som behövs för att göra snygga horn hemma. Eller finns det någon där ute som har tips på hur man kan göra en rendräkt med hemmamaterial?

Omgiven av tokar

Det går någon slags sjukdom på mitt jobb. Jag kallar den idioti. Det enda och utmärkande symptomet är att de hoppas vinna miljonerna på spel och dobbel. Varje gång vi tar en cigg, varje gång vi sätter oss med en kopp kaffe så diskuterar dom Stryktipset, Lången, Bomben, La Liga och alla möjliga matcher. De försöker analysera och debatterar på ifall det blir en 1:a eller 2:a, eller om de ska gardera med ett X. Jag blir tokig.

Jag gillar inte att spela på sport. Jag gillar sport, men helst att se matcher live på arenan. Inte så mycket att sitta framför en tv, skrika på domaren och se tusenlapparna flaxa iväg framför mina ögon. Det tar bort hela charmen med sporten. Sport handlar inte om pengar. Det handlar om prestige och ära.

Så därför spelar jag bara på spelautomater som inte har något med människor att göra. Det är en maskin där slumpen bestämmer om jag ska bli rik eller inte. Jag kan lättare acceptera att jag förlorar pengar till en elektronisk mojäng än till personer som klantar sig. Och sen är det så förbannat mycket lättare att förstå reglerna för spelautomater, och det finns inga offsideregler eller crosschecking. Det handlar bara om att få 3 stycken lika symboler på rad.

Så imorgon när jag sätter mig vid fikabordet på jobbet, och dom börjar debattera om Southampton mot Liverpool så ska jag börja dilla om tre stjärnor på rad, eller free spins… Och när jag förlorar så ska jag klaga på att jag hade fel knyck i handleden när jag drog i spaken. För i min värld så är det ungefär lika intressant…

Stfu

Ibland missar jag lite på sådana ”internetförkortningar.” för en stund sen satt jag och funderade på vad stefu är för något, ”Stfu” innan jag kopplade innebörden. Samma har tidigare också gällt rofl och afaik. Kanske är jag lite för trög men jag tycker nog ändå att om vi ska använda förkortningar så ska dom vara på svenska… Hur kul låter inte Täftab? Nu kan ni lura på vad det betyder en stund. Så kanske ni inte skrattar åt mig när jag inte kopplar direkt…

En kvinnas handlag

Igår reagerade jag väldigt starkt på något som jag la märke till, apropå ingenting.

Kvinnan som satt snett framför mig på kursen hade en otroligt ful och barnslig handstil. Det går inte ihop i min värld. Kvinnor får inte skriva fult. Jag har utvecklat min handstil som fan under åren för att det ska se någorlunda kvinnligt och snirkligt och sött ut. Och så finns det kvinnor som inte ens bryr sig, utan bara skriver med stora, spretiga bokstäver som flyter åt alla håll. Hur kan dom med?!

Jag hade inte reagerat om jag såg en man som skrev fult. Jag tycker det ingår lite i att vara man, men om jag någon gång stöter på en man som skriver vackert så skulle jag bli mäkta imponerad av den personen. En kvinna däremot skulle jag inte bli imponerad av ifall hon skriver fint, jag ser det som en kvinnas skyldighet.

Det absolut värsta är om det är en vacker kvinna som skriver fult. Jag hade varit mer förstående om det var en tomboy eller en kvinna som verkade helt ointresserad av kvinnlighet. Men näe… ändå inte helt.

Det ingår i en kvinnas uppgifter att skriva fint. Så börja öva!

En annan tid för julefrid

Det dummaste ord jag någonsin hört är Julefrid. När fan blev julen fridfull? Det är inte ens första december än, och jag överhopas redan av ångest över att adventsljusstakarna inte är uppe och önskelistor inte är skrivna. Jag har inte börjat planera julmaten än, eller köpt en ny julgransfot. Jag vill ha en lugn jul. Men det enda sättet jag kommer få det lugnt är om jag börjar fira i januari. Jag längtar redan efter Kalle Anka…

Om bloggaren Andreas

Jag är en 27 år gammal bloggare, pappa, entreprenör och livsnjutare från Nynäshamn utanför Stockholm. Där bor jag med mina underbara familj bestående av min son Elliot och min dotter Polly.

Läs mer om mig

Andreas på Twitter